Hemlös men ändå på fötter..
Nu har jag tittat på lght och bestämt mig att den vill jag ha och jag ska få flytta in i den, men inte förrän 1a nov..
Å nu har jag ju flyttat runt mellan olika kompisar i några månader och tydligen ska jag behöva göra d i en månad till..
Börjar bli ganska less på att leva i en kappsäck faktiskt men tyvärr är livet sånt ibland. Nu har jag ju turen att ha underbara vänner som ställer upp, utan er hade det blitt jäkligt kalla månader..
Jag ser fram emot en ny start, en början på ett nytt liv,förhoppningsvis till det bättre.
Längtar tills jag kan flytta in och bara slänga mig i soffan och tänka att det här e mitt hem, BARA mitt.
Har ju mina stunder fortfarande då allt känns som d rasar framför mig och att hela världen är emot mig, men samtidigt så vet jag att dom stunderna i slutändan stärker mig.
Försöker att intala mig själv att INGEN ska få kunna sätta sig på mig mer, att jag ska kunna stå för den jag är utan att behöva skämmas för min existens.
Jag måste börja acceptera livet som det är, och kunna ta in det som är positivt.
Man ska aldrig leva i det förflutna men man har ju alltid med sig det i ryggsäcken...men en vis kompis sa till mig en gång att man får försöka släppa ut sten för sten ur ryggsäcken och börja leva i nuet.eller som han gjorde, kasta ut alla stenarna på en gång...
Jag ska verkligen försöka denna gång, den här gången då jag kanske kommer att ha en grund, en trygghet, en vilja...
All i can do now is just try to have some faith..
Efter en liten förfest så drog jag och S ner till Plaza, ganska mycket folk där men kände mig inte riktigt på humör så vart lite less, men träffade ju några gamla bekanta iaf, så något positivt hände d..
Som några av er vet så letar jag ju lägenhet för fullt, vilket dock inte gått så bra eftersom dom få lediga som blir går åt som smör i solsken.
Men har några trådar ute och hoppas hoppas hoppas att oturen vänder och jag får nånstans att bo och att d inte blir mitt ute i skogen..
Ja den här dagen lär väl rulla på den me som alla andra antar jag.
Vet dock inte hur jag ska få den att gå fortare;)
Hoppas ni får en trevlig helg,d ska jag försöka ha iaf:)
"Du gledde meg så mykje,
Eg kan'kje gleda deg.
Det beste som eg hadde,
Var alt for smått for deg.
Men denne vesle knoppen av mitt eige rosentre,
Den skal du ha til minne om somaren og meg."
//Gåte Til Deg
Regniga och blåsiga dagar..
Ser dock fram emot att se alla höstlöv me alla vackra färger. Önskar dock att man hade gåvan till att kunna måla då,finns d nån tid då d kan ge så mycke inspiration som när hösten är här?
But all good things comes to an end och sen kommer vintern och brer sig över allt med sin tunga mantel,den dominerande årstiden. Usch å fy, ser verkligen inte fram emot att dra sig fram genom snö,slask och halka.
Kanske går händelserna i förväg litegrann men tänker på alla som inte har nånstans att ta vägen, både djur och människor som lämnats utanför till att svälta el frysa ihjäl, tänker att d lika gärna kunde ha varit jag...
Hade jag inte haft dom få vänner jag har så hade jag nog kunnat vart där redan nu,man ska kanske inte fundera så men är svårt att undgå.
Tycker att alla ska ta sig en funderare när vi ser nån som sitter i den situationen. Tyvärr är vi så jäkla snabba att döma den som hamnat utanför systemet. Men tänk lite längre, tänk att ibland behövs d inte så mycke för att vi själva ska kunna hamna där.
Sen går tanken till alla dessa "sommarkatter" som kastas och glöms bort som gamla leksaker. Dom blir oftast lämnade åt ett grymt öde bara för att människan är en stor egoist som inte har nåt samvete i kroppen alls.
Man kan ju undra vart rättvisan och samvetet finns,verka ju som att vi inte tänker längre än vad näsan räcker ibland.
Nä fy fan, jag blir rent illamående av allt som försigår.
"Life is like a shooting star
It don't matter who you are
If you only run for cover, it's just a waste of time
We are lost 'till we are found
This phoenix rises up from the ground
And all these wars are over"
